Nyheter

Så ska världens största mikroskop underhållas: “Ingenting får gå fel”

Hur bedrivs underhållsarbetet på en helt unik forskningsanläggning, där det inte finns någon mall att gå efter?
– Det är onekligen en utmaning. Vi har inget att luta oss emot, säger Ola Nanzell på ESS, European Spallation Source, som nu uppförs i Lund.

Mötesplatsen Underhållsdagarna äger i år rum 1213 november på Clarion Hotel Sign i Stockholm. Arrangör är Riksorganisationen Svenskt Underhåll, med bl a Underhållsmässan i Göteborg som partner.
En av de mest intressanta talarna är Ola Nanzell, Asset & Maintenance manager på forskningsanläggningen ESS, som inleder dag två.
– Vår anläggning ska invigas 2027, så allt är nytt. Jag ser det som en fantastiskt rolig utmaning, att verkligen få börja från början, säger han.

Driftsätter i sekvenser
Forskningsanläggningen, ett europeiskt samarbete i bolagsform där tretton EU-länder samverkar, upptar ett vidsträckt område utanför Lund.
Kontor och infrastruktur finns redan på plats. Nu läggs fokus på en 600 meter lång partikelaccelerator, verksamhetens kärna, samt målstationsbyggnad och instrumenthallar.
– Acceleratorn byggs i sekvenser. När vi installerar del två testar och driftsätter vi den första delen. De första delarna har vi redan kört och testat. Så jobbar vi oss fram längs hela sträckan, berättar Ola.

Viktigt för industri och medicin
ESS påminner om CERN-anläggningen i Schweiz. Båda sysslar med partikelfysik, men medan den sistnämnda utforskar universums uppkomst kan anläggningen i Lund beskrivas som ett gigantiskt mikroskop.
– Vi gör det möjligt för forskare att titta in i material, se vad som händer på molekylär nivå när du till exempel utsätter ett material för värme eller kyla.
Det möjliggörs genom att en neutronkärna “bombarderas” med protoner, där neutroner frigörs. Ola Nanzell konstaterar att ESS därmed kan få stor industriell betydelse, men även bli viktig för medicinsk forskning:
– Genom att sätta ett vävnadsprov i vårt instrument kan en forskare som kommit på nästa generations läkemedel mot cancer studera vad som händer i cancercellen på molekylär nivå, se hur effektiv den nya medicinen är.

Integrerade kontrollsystem
Forskare från hela världen välkomnas till ESS i Lund. Eftersom intresset är stort och kön förväntas bli lång måste driftstopp till varje pris undvikas.
– De forskare som vill komma hit måste boka en slot. Det vore förödande om ESS ligger nere när de kommer hit. Då får de åka hem igen utan att kunnat bevisa sin tes. Det får inte hända, menar Ola.
Underhållet blir därför av yttersta vikt när ESS väl är igång. Siktet är inställt på state of the art-lösningar, integrerade kontrollsystem för hela anläggningen, prediktivt underhåll med sensorer och IoT.
– Vi tittar mycket på hur industrin jobbar och plockar de lärdomar man gjort där, förklarar han.

Ställs inför unika utmaningar
Den typen av lärdomar är förstås värdefulla. Samtidigt har ESS en alldeles speciell komplexitet.
– Innan vi ens kunde titta på underhållsstrategier och underhållsprocesser så fick vi fråga oss: hur ska vi strukturera informationen över hela anläggningsregistret, hur ska vi få det att hänga ihop?
– Att sedan bygga en 600 meter lång spikrak prototyp, som till och med tar hänsyn till jordklotets krökning, innebär unika utmaningar. Hur sätter du upp underhåll för något ingen har byggt innan?
Ola Nanzell ser fram emot intressanta diskussioner på Underhållsdagarna.
– Vi vill nätverka och lära oss så mycket vi kan från industrin. Kan vi undvika att trampa på vissa minor, till exempel, så gör vi gärna det…

talare

Nyheter från Underhållsdagarna 2023

Standarder som ett gemensamt språk i branschen

I början av millenniumskiftet hade miljöperspektivet inte lika stort fokus som i dagens samhälle. Underhåll handlade om att reparera en skada först när den uppstod. Det fanns inte någon särskild inriktning på förebyggande skötsel. Kristian Wendt jobbade vid den här tiden som systemansvarig på ett företag och ansvarade för dess underhållssystem och såg tydliga utmaningar. Dels i hur rapporter och analyser sammanställdes, dels av en total avsaknad av ett gemensamt språk och termer.

  • För att bygga strategier för hela verksamheten måste man använda sig av ett begrepp som alla förstår, menar Kristian Wendt som idag är Technical advisor – nuclear technology på Vattenfall och ordförande i Svenskt Underhålls Standardiseringskommitté samt i SIS underhållskommitté.

Kristian uppmuntrade sitt dåvarande företag och talade för att använda standarder i branschen som ett gemensamt språk. Tack vare att stora branschaktörer som Ringhals och Forsmark stödde hans rekommendationer utvecklades standardiseringsarbetet till att ha ett helhetsfokus i branschen.  Att fokusera på både mänskliga och produktiva processerna för att förhindra misslyckanden innan de uppstår och arbeta proaktivt med underhåll. Även Vattenfall arbetar idag strategiskt med att använda standarder som språk i syfte att förbättra processer.

  • Underhållsstandarderna är så genomtänkta och grundligt konstruerade. Systemen värderas och tolkas och arbetsresultat översätts genom standarder vilket skapar en tydlighet och ett gemensamt tillgängligt språk. Vilket i sin tur resulterar i effektivitet, säkerhet, dialog och bättre arbetsmiljö.

Kristians starka driv och intresse i att bidra till kvalitet och lönsamhet inom underhållsbranschen var anledningen till att han tveklöst tackade ja till ordföranderollen i SIS standardiseringsarbete för kvalitativt underhåll.

  • En kommittéordförandes åtagande är att ha spaning på vad det är som kommer, vad pratas det om internationellt och hur gruppen ska hantera det. Att den strukturella formalia fungerar och moderera helheten samt bidra till att arbetet drivs framåt. Att kvaliteten håller måttet. Man blir bara ordförande om man har ett starkt intresse och bred kunskap.

Kristian ser att den största utmaningen är att få en tillämpning av standarder i verksamheter. Tar man inga beslut kommer en standard aldrig blir mer än en rekommendation. Och en rekommendation kommer aldrig få samma tyngd som en krävd funktion. Standardisering är ett förändringsarbete som kräver enormt tålamod. Dessutom tar själva framtagningsprocessen lång tid. Han har ständigt ögonen på omvärlden. Idag tvingar exempelvis alla räntehöjningar verksamheter till att förvalta det de redan har i stället för att satsa på ny utveckling.

  • Det måste ske en attitydförändring och att standardiseringsarbetet lika mycket är en kulturförändring som en organisationsförvandling.

Kristian anser att standarder borde ha ledningsfokus.

  • Kännedomen måste breddas, säger Kristian. Om fler visste att de är framtagna av landets främsta branschkunniga aktörer och förstå fördelarna som finns att hämta, skulle fler använda standarder i praktiken.

Underhållskommittén, som heter TK 113 jobbar för närvarande med att slutföra den svenska översättningen, SS-EN 16646 Underhåll – Underhåll inom förvaltning av fysiska tillgångar. Föreskrifter som är till stöd för Sveriges förvaltningsorganisationer och anläggningsförvaltare. En viktig handling som hjälper branschen att veta vilka kvalifikationer som behövs för underhåll och att bli tydligare med vilka roller som behövs för att bemöta framtiden.

  • Vi behöver bli fler om vi ska bibehålla kvaliteten. Då vi för närvarande är lite energitunga välkomnar vi främst aktörer som är mer inriktade på förvaltning

I Sverige generellt, hamnar man lätt i process- och tillverkningsindustrin när man diskuterar underhåll, säger Kristian. Men branschen är mycket bredare än så. I EU exempelvis har man stort fokus på gruvbranschen.

  • Välkommen att kontakta mig eller SIS projektledare Madeleine Thour om du är intresserad av att jobba för att standarder ska bli en naturlig del i ett oberoende underhållsklimat, avslutar Kristian.

På Underhållsdagarna 15 – 16 november på Epicenter i centrala Stockholm får du chans att träffa både Madeleine och Kristian och prata om hur standarder kan underlätta i din verksamhet. Kristian kommer dessutom föreläsa om bland annat hur man tillämpar standarder för underhåll

>> Anmäl dig här

underhallsdagarna
underhallsdagarna

Underhållsdagarnas hedersgäst: “Det är dags att tänka strategiskt!”

Strategiskt underhåll är en avgörande fråga för svensk industri.
– Det är en absolut förutsättning för att vi ska kunna stärka vår konkurrenskraft, säger Daniel Gustavsson, underhållsteknisk chef på Volvo Cars, som är hedersgäst på Underhållsdagarna i Stockholm i november.

Riksorganisationen Svenskt Underhåll står bakom Underhållsdagarna, som i år arrangeras på Epicentrum i centrala Stockholm 15-16 november.

Volvo Cars underhållsteknisk chef Daniel Gustavsson är en av huvudpersonerna, han ska både hålla ett tal och dela ut diplom under Certifikatsmiddagen.

– Det ska bli jätteroligt! Jag känner mig hedrad, säger han.

Kvitto på rätt kompetens

Daniel kan tyckas klippt och skuren för uppgiften: han gick själv utbildningarna för tio år sedan och certifikade sig både som underhållstekniker och underhållsledare.

– Att utbilda sig, skriva tentamen och få certifikaten är värt mycket, säger han.

– Som professionellt verksam inom underhåll är det ett kvitto på att man verkligen har den kompetens som erfordras för yrkesuppdraget. För den enskilde blir det också en trygghet i att ha vidimerat sin kompetens gentemot den vedertagna standarden i branschen.

Lika viktigt oavsett erfarenhet

Han menar att certifieringen är lika viktig för den som är ny i yrket som för den som kanske jobbat många år med underhåll, men inte skaffat den formella kompetensen.

– För mig som underhållsteknisk chef på ett stort företag är individens förmåga att klara arbetsuppgifterna det viktiga. Att certifiera sig är kort sagt ett utmärkt sätt att göra sig anställningsbar.

Daniel konstaterar att kompetensfrågorna blir allt hetare.

– Industrin som helhet har börjat fokusera alltmer på vikten av att säkra rätt kompetens. Samverkan har stärkts. Vi ser fler och fler gemensamma initiativ, även tillsammans med kommuner, regioner och högskolor, där vi försöker öka attraktionskraften till industrin – och till underhåll specifikt.

Nyckeln: strategiskt underhåll

I sitt tal på Underhållsdagarna vidareutvecklar han sina tankar.

– Jag kommer dels att tala om kompetensutveckling, dels om vikten av att bedriva strategiskt underhåll för att stärka konkurrenskraften. Vi måste få en förutsägbar produktionsförmåga i svensk industri. Jag vill påstå att just strategiskt underhåll är nyckeln till framgång.

underhallsdagarna